I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att missbruka sin marknadsställning i syfte att kringgå existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika missbrukande företaget behöver nödvändigtvis inte bli så kännbara som en läsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras även en lösning på detta problem..

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrätten tillämpas i Sverige och de svenska konkurrensrättsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken är att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrätten får en viss genomslagskraft. EU:s mål om en sund konkurrens nås främst genom att de nationella domstolarna begär förhandsavgöranden från Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen medan de lägre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillämpningen av unionsrätten.Skyldigheten att begära förhandsavgöranden har till syfte att säkerställa att unionsrätten tillämpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den är dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillämpa unionsrätten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenägenhet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen.

Genom inträdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lämna företräde till EU-rätten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillämpa EU-rätten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnås skalojalitetsprincipen tillämpas i medlemsstaterna för att säkerställa att EU-rätten har ett effektivtgenomslag på nationell nivå. Då de nationella domstolarna har svårigheter med tolkningenoch tillämpningen av EU-rätten ska man rådfråga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begäran om förhandsavgörande för vägledning, detta för att EU-rätten ska tolkasoch tillämpas enhetligt. EU-domstolen är det rättskippande organ som ska säkerställaatt lag och rätt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rättsutvecklingen iunionen.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Att upprätthålla en effektiv konkurrens är något som EG-rätten syftar till. Genom artikel 82 i EG-fördraget förhindras dominerande företag att via ensidiga förfaranden utestänga konkurrenter eller begränsa konkurrensen. Det finns flera sätt, för ett dominerande företag, att påverka konkurrensen negativt och därmed göra sig skyldigt till missbruk enligt artikel 82. Ett förfarande som under vissa omständigheter kan anses som missbruk är att leveransvägra för att stoppa eller begränsa parallellimporten. I denna uppsats diskuteras och analyseras det om under vilka förutsättningar en leveransvägran kan anses som ett missbruk av en dominerande ställning.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsättningar under vilka upphovsrättsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande ställning. Uppsatsen bygger på en analys av samtliga rättsfall från högsta instansen på både nationell och EU nivå. Kommentarer till dessa rättsfall från både svenska och utländska rättsvetenskapsmän utgör ett annat viktigt material. Vad gäller lag och förarbeten, står Konkurrenslagen, EG-fördraget och Upphovsrättslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrätt.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Uppsatsarbetet berör en mindre ärendegrupp som betecknas ?säkerhetsärenden? respektive ?kvalificerade säkerhetsärenden? inom utlänningsrätten. Den första ärendegruppen har rätt till en domstolsprövning och inte det senare enligt svensk utlänningsrätt. Parallellt utvecklas en Europeisk asylrätt där målet är att ha ett harmoniserat asylförfarande inom unionen. För detta ändamål har rådet antagit Asylprocedurdirektivet.

AbstractCopyright is designed to not interfere with society's general and overriding interest of effective competition. An effective market competition benefits consumers by lowering prices, raising the quality and expands the range of goods and services.The purpose of the paper is to investigate if the collecting societies licensing violates competition laws. On the basis of the investigation regarding the bill for a new Swedish copyright law (URL), mainly the new wording that regulates the license agreement, corresponds to the EU competition rules and customs within the area.The collecting societies licensing violates the competition laws in the following cases? Discrimination of members because of nationality?           Authors transferring their sole rights to global exploitation?           The collecting society have the right to manage the rights after the author have left as a member?           Users that are established abroad do not get access to the repertoire of  the collecting societies, the same goes for concerted practice if this is the purpose or result?           Parallel behaviours that cannot be explained objectively?           Dividing the market?           Fixed Prices?           Refusal to sign multi-territorial licenses?           Apply different conditions for equivalent transactions resulting in competition disadvantages for a company that cannot be justified by reasonable causesCurrently there are no indications that the new bill to a new URL violates EU law. The author of the paper thinks this may change if the collective management extends, so that other member states get the extended license agreements, then the single market is affected by the competition restriction that the new bill to the URL mean.

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Denna uppsats riktar sig till läsare med grundläggande kunskaper på högskolenivå i europeiskkonkurrensrätt och en grundläggande förståelse för förhållanden i marknadsekonomin.Det primära syftet med denna uppsats är att analysera behovet av den nuvarandetillämpningsmodellen för artikel 82, med särskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock även att diskutera ett alternativt angreppssätt vid tillämpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillämpningsmodell..

Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden.Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning.

Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

För en producent som ska utöka sin affärsverksamhet i nya länder finns många alternativa distributionsformer att välja mellan, exempelvis egna anställda, agentur eller återförsäljare. Valet beror till stor del på hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affärsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att använda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestämma till vilka priser och inom vilket geografiskt område agenten får sälja producentens varor till tredje man. Det beror på att agentavtal, till skillnad från återförsäljaravtal, enligt praxis från EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmånligt att utse en agent som distributör istället för en återförsäljare.För en producent är det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gäller för agentavtal ska vara tillämpliga.

Uppsatsen behandlar gränslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgår ifrån konkurrensbegränsande åtgärder vars rättsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som även kommit att visa på ett oklart rättsläge inom den europeiska konkurrensrätten. Den praxis som uppsatsen utgår ifrån är ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegränsande åtgärder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande ställning. Fallen är intressanta för de visar svårigheten med just dessa åtgärder då det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns något reglerat för en sådan situation. Detta eftersom det för en tillämpning av art 101 krävs ett samarbete mellan minst två företag och för en tillämpning av art 102 krävs att det berörda bolaget är marknadsdominerande.